Behovsstyrd ventilation har blivit en viktig del av energieffektiviteten i många fastigheter. Den kan minska energiförbrukningen avsevärt, särskilt för uppvärmning, genom att anpassa ventilationen efter hur mycket lokalerna används.
I kontorslokaler optimerar behovsstyrningen ofta ventilationen utifrån koldioxidnivåer eller temperatur, eftersom dessa mätvärden ger tillräckligt exakt information om beläggningsgrad och antal personer i lokalen, och därmed också om ventilationsbehovet.
I professionella kök behövs mer avancerade sensorer. I kök räcker det inte med enkla sensordata för att bedöma ventilationsbehovet, eftersom ventilationen måste dimensioneras utifrån vad som faktiskt händer i köket, inte bara utifrån hur många människor som befinner sig där.
I kök dimensioneras ventilationen vanligtvis utifrån köksutrustningen: olika typer av köksutrustning, som ugnar eller stekbord, har olika riktvärden för luftflöden som används för att beräkna kökets totala dimensionerande luftflöde.
I restaurangkök är dimensioneringen av luftflöden alltid en balans mellan energieffektivitet och god inomhusluft, eftersom kökets användningsgrad kan variera kraftigt mellan olika dagar och säsonger. När detta kombineras med de stora luftflöden som köksventilation kräver, upp till tusentals liter per sekund, blir det tydligt att professionella kök har ett stort behov av energieffektiva ventilationslösningar. I professionella kök går mer än två tredjedelar av energiförbrukningen vanligtvis till ventilation och uppvärmning ( Motiva: Energiatehokas Ammattikeittiö ).
Behovsstyrning i ett nötskal:
Behovsstyrd ventilation erbjuder flera fördelar jämfört med traditionella ventilationslösningar som styrs med timer:
- Energibesparing: Genom att anpassa ventilationen efter det faktiska behovet kan onödig energiförbrukning undvikas.
- Flexibilitet: Behovsstyrningen anpassar sig enkelt till olika användningssituationer, som varierande öppettider och säsongsvariationer, utan behov av manuella justeringar.
- Utnyttjande av data: Med hjälp av sensordata kan man fatta mer välgrundade beslut om hur lokalerna används och hur energieffektiviteten kan förbättras.
Avancerad sensorteknik skapar nya möjligheter i fastighetsförvaltningen
En flaskhals för behovsstyrning i professionella kök har varit tillgången till tillräckligt avancerad sensorteknik som tar hänsyn till lokalens särskilda egenskaper, som användningen av köksutrustning och förändringar i luftkvaliteten i olika situationer.
Det finländska köksteknologiföretaget Safera Oy har svarat på denna utmaning genom att utveckla behovsstyrning särskilt för att optimera ventilationen i professionella kök.
Saferas FlowHero behovsstyrd köksventilation övervakar både användningen av köksutrustning och arbetsstationer samt luftkvaliteten med hjälp av flera olika sensorer, och avgör utifrån dem vad som händer i köket och hur ventilationen bör styras. Till exempel är ventilationsbehovet lägre när man hackar grönsaker än när man tillagar wok på en kipppanna.
I professionella kök kan energibesparingarna från behovsstyrd ventilation betala tillbaka investeringen på bara några år. Utöver energibesparingarna förbättrar behovsstyrd köksventilation också fastighetsförvaltningen. Eftersom restaurangkök kräver mer avancerad sensorteknik än den som lämpar sig för kontorslokaler är den data som samlas in där också betydligt mer mångsidig, och sensordatan gör det möjligt att analysera hur lokalerna faktiskt används på ett omfattande sätt.
Nedan presenteras några konkreta sätt att använda sensordata från behovsstyrning i fastighetsförvaltningen. Exemplen är hämtade från verkliga objekt, såsom lunchrestauranger och hotellrestauranger.
Användning av sensordata #1
Jämförelsen mellan timerstyrning och behovsstyrning visar hur lokalen används och tydliggör var energibesparingarna uppstår
Energibesparingarna från behovsstyrning kan verifieras genom att jämföra ventilationskurvorna för timerstyrning och behovsstyrning. Den här vyn hjälper fastighetsägare att förstå hur ventilationen fungerar i relation till hur lokalen används. Den visar när köket öppnar och stänger, hur användningsgraden varierar under dagen och hur behovsstyrningen optimerar luftflödet under dygnet.
Användning av sensordata #2
Data från behovsstyrningen avslöjar energislöseriet i timerns veckoprogram
I en kontorsfastighet hade man genomfört ett omfattande energieffektiviseringsprojekt där ventilationens timrar hade optimerats genom att bedöma ventilationsbehovet utifrån dimensionerade luftflöden och projekteringsdokument. När behovsstyrd ventilation senare installerades i restaurangen visade data att det redan optimerade timerprogrammet fortfarande orsakade betydande energislöseri.
Behovsstyrningen minskade ventilationsmängden med upp till 87 % jämfört med timerstyrning.
Användning av sensordata #3
Lovperioder och helgdagar kan orsaka betydande energislöseri
I timern ställs det ofta in ett veckoschema som inte tar hänsyn till lovperioder eller helgdagar. Beroende på objektet kan det orsaka betydande energislöseri. Att kontinuerligt optimera timern enligt lovscheman är svårt eftersom tidpunkterna varierar från år till år och kökets öppettider under lovperioder också kan variera.
Behovsstyrningen ser automatiskt till att när köket är stängt är också ventilationen avstängd eller vid behov endast i spolningsdrift, och om köket används ser behovsstyrningen till att inomhusluften är god utan att personalen behöver starta ventilationen manuellt utanför timern.
Användning av sensordata #4
I hotellrestauranger varierar ventilationsbehovet betydligt under dagen, så det är svårt att spara energi med en timer
I hotellrestauranger serveras mat från morgon till kväll, från tidig frukost till sena kvällsmål nästan varje dag på året.
Under dagen, och beroende på säsong, varierar kökets användningsgrad, vilket gör att timerstyrd ventilation ofta måste ställas in på fullt dimensionerande luftflöde under hela dagen. Timern blåser då i onödan ut tusentals liter uppvärmd luft per sekund även när köket används mindre mellan måltiderna och under lugnare perioder.
Med behovsstyrning kan ventilationen regleras optimalt vid varje tidpunkt, vilket sparar energi.
Användning av sensordata #5
Timerns förstärkningsläge räckte inte för att förhindra att ånga från diskrummet spreds till matsalen
I en lunchrestaurang styrdes ventilationen med en timer vars förstärkningsläge inte var tillräckligt kraftigt för att förhindra att vattenånga spreds från diskrummet till matsalen. Timerstyrningen löste inte problemet, eftersom behovet av extra förstärkning var oregelbundet, och energislöseriet skulle ha ökat betydligt vid andra tidpunkter.
Behovsstyrning gör det möjligt att förstärka ventilationen endast när diskrummet orsakar det största behovet, vilket både sparar energi och förbättrar inomhusluften även på matsalssidan.
Användning av sensordata #6
Data kan avslöja skillnader mellan olika verksamhetsställen i hur köksutrustning används: på ett ställe slås fritösen på i onödan 1,5 timme tidigare än nödvändigt
I två likadana verksamhetsställen i en restaurangkedja fanns en fritös på 20 kWh. Utifrån sensordata upptäcktes att fritösen i verksamhetsställe A slogs på 2,5 timmar före restaurangens öppning, medan den i verksamhetsställe B slogs på 1 timme före öppning klockan 10.00. Om detta upprepas dagligen går det i verksamhetsställe A förlorat energi motsvarande 365 dagar x 1,5 h x 20 kWh = 10 950 kWh per år. Det skulle kunna undvikas genom att ge personalen bättre anvisningar för användningen av utrustningen.
När man diskuterade saken med restaurangen visade det sig att personalen nyligen hade bytts ut i det ena verksamhetsstället, och att användningssätten för köksutrustningen därmed hade förändrats.
Användning av sensordata #7
Zonindelning av ventilationen vid diskrummet kan öka energibesparingarna ytterligare
I många objekt orsakar köksutrustningen och diskrummet ventilationsbehov vid olika tidpunkter, vilket innebär att ventilationen måste förstärkas under längre perioder. Genom att zonindela diskrummet och dess ventilation separat från köksområdet kan ventilationen i båda zonerna optimeras självständigt med hjälp av behovsstyrning, vilket leder till ytterligare energibesparingar.
Sammanfattning
Behovsstyrd köksventilation i restaurangkök minskar inte bara energiförbrukningen, utan producerar också värdefull sensordata om hur lokalen används och om inomhusluftens kvalitet. Dessa data gör det möjligt att göra mer exakta analyser och optimera ventilationen utifrån det faktiska behovet. På så sätt blir fastighetsförvaltningen mer flexibel och effektiv, vilket förbättrar både energieffektiviteten och användarupplevelsen. Med hjälp av sensordata kan man fatta kunskapsbaserade beslut som stöder en helhetsmässig fastighetsförvaltning och hållbar utveckling.
Vi deltar i den internationella World Green Building Week 9-13.9.2024.