Värmeåtervinning och behovsstyrning sparar energi på olika sätt. Värmeåtervinning tar tillvara värme från frånluften. Behovsstyrning minskar mängden luft som behandlas när full luftmängd inte behövs. Lösningarna kan också användas tillsammans.
Vad gör värmeåtervinning?
Värmeåtervinning överför värme från frånluft till tilluft. Då behövs mindre köpt energi för att värma utomhusluft.
Frånluften i storkök innehåller fett och andra föroreningar från matlagning. Det måste beaktas vid planering, rengöring och underhåll av värmeåtervinningslösningen.
Vad gör behovsstyrning?
Behovsstyrning minskar luftmängden när köket inte behöver full ventilation. Besparingen uppstår eftersom mindre luft behöver värmas, kylas och föras med fläktar.
Lönar sig behovsstyrning om objektet redan har värmeåtervinning?
Det kan löna sig, och vi kan utreda det kostnadsfritt. Värmeåtervinning minskar behovet av värmeenergi, men luftmängd, drifttid och styrningsmetod påverkar fortfarande energiförbrukningen.
Det är också värt att kontrollera vilka frånluftsflöden från köket som är kopplade till värmeåtervinning. I många objekt går till exempel allmän frånluft och kondenskåpor via värmeåtervinning, men fettkanaler inte.
FlowHero-projekt har genomförts lönsamt både i objekt med värmeåtervinning och i objekt utan värmeåtervinning.
Hur skiljer sig projekt för värmeåtervinning och behovsstyrning?
Behovsstyrning är oftast ett lättare projekt. Att lägga till ny värmeåtervinning i en befintlig fastighet kan kräva ändringar i luftbehandlingsaggregat och kanaler samt nya kanalsträckor för att utnyttja återvunnen värme. Beroende på objekt kan projektet också kräva byggtekniska ändringar, till exempel nya konstruktioner på taket.
Att lägga till behovsstyrning är i praktiken ett automationprojekt där sensorer installeras i köket för att följa användning och luftkvalitet. Utifrån sensordata styrs ventilationen automatiskt. Behovsstyrning kan ofta läggas till i befintligt ventilationssystem utan att luftbehandlingsaggregat, kåpor eller kanaler byts ut. Ventilationsdimensioneringen ändras inte; luftmängden styrs mellan nuvarande minimum och dimensionerande luftmängd efter kökets behov.
Alternativen bör därför jämföras utifrån energibesparing, investering och nödvändiga ändringsarbeten. Om båda är rimliga i objektet kan de användas tillsammans.